Obstacles

Igår när jag skulle sova i ett inrökt vardagsrum låg jag och tänkte på de coolaste svenska orden. Psykbryt vann. Jag vet inte alls vad det säger om mig och igår, men jag tror aldrig det har tagit såhär lång tid att begripa sig på en människa. Det är fascinerande, i brist på andra ord, och kanske, mer än någonting annat, en förutsättning för hur jag ska bete mig och agera utefter att jag börjar begripa. Anledningen till att det aldrig tagit såhär lång tid att begripa sig på en människa kan ha att göra med att jag den här gången faktiskt är genuint sugen på att förstå mig på en människa jag inte begriper från första början.

Jag har sedan i förrgår eller någonting lyssnat konstant på Mattias Alkberg. Att den norrländska dysterheten ska vara så förförisk.

"Dina ögon, vilken färg är dem?
Jag vet, men jag vill se.

Allting är drömt."

Förresten, det går superbra med bandet. Vi låter skitbra. Faktiskt. 
    Vi ska spela på sommarfesten i Hässleholm den 2e augusti. Det är också den enda spelningen sedan i våras, och det är helt och hållet vårt eget fel. Vi har inte alls letat spelningar, och de vi var på väg att få verkar ha runnit ut i sanden. Nåväl, till sommarfesten har vi nog ett helt nytt set. Det ni! Kanske t.o.m. en demo. Jag älskar det faktum att vi inte har fått till någon ännu efter 1½ år. Är det inte det man brukar fixa efter typ tre månader? On the brighter side är att vi har supermånga låtar att välja på, och att det borde bli en bra demo, således. 
    Det är klart att det inte är så roligt att spela för samma publik om och om igen, fast det faktumet att vi faktiskt kommer med ett nytt knippe (också är trevligt svenskt ord) låtar väger upp lite.

Och hallå, ni, kom ner till Lund nu!

"För övrigt har mitt musikgeekeri nått nya höjder. Jag gjorde en ett dygn lång playlist häromnatten. Den består av skivor som bara har bra låtar, som man alltid kan tänka sig att lyssna på utan att behöva varap å något speciellt humör. Det är inte världens bästa skivor, men några av dem, jag har andra kriterier med när jag lyssnar på musik. Till exempel tycker jag att Throbbing Gristles 20 Jazz Funk Greats är en helt fullkomlig skiva, samma med en del Neubauten-skivor. Ja, eller Mayhem, Emperor, Disorder, Napalm Death, Swans etc etc. Men de passar inte närsomhelst.
Grejen med de här skivorna på playlisten är att jag teoretiskt i alla fall skulle kunna shuffla låtar i 24 timmar utan att någonsin behöva byta låt.
Det är ju helt sjukt, jag märker ju det. Nu när jag för första gången formulerar det."



"MABD finns inte längre. Det har känts som uppförsbacke lite för länge. Vi bor utspridda över hela landet, alla utom jag har andra grejer som de vill och/eller måste hålla på med. Vi har repat ordentligt två gånger senaste halvåret och kanske en gång halvåret innan.
För mig är det nu så, och har alltid varit, att jag håller på med musik i princip dygnet runt, jag gör låtar oavbrutet och har väl egentligen inte fått utlopp för det sedan, jag vet inte, Moby Dick med BQ, eller sedan Tunaskolan med MABD."

Som någon sorts metafor blåste det igår ordentligt i runt 24 timmar.

Jag har minskat i volym efter helgen. Igår rakade jag mig och idag klippte min mamma mig. Mamma var till och med pepp på det hela eftersom hon hade blivit klippt tidigare idag. Det är dessutom alltid en källa till idiotiska kommentarer.

- *klipp-klipp* FAN!
- Va!? Vad gjorde du? VAD GJORDE DU?
- Ehe... Nä, jag skulle testa det som frisören gjorde på mig idag...
- Sa hon också "FAN!"?
- Hrm... nää...
- Nyckeln, mamma, är att du aldrig verkar tveksam. Det är aldrig läkare eller tandläkare, även om bedövningen inte hjälper. "NEJMEN DET ÄR LUGNT DET SKA KÄNNAS LITE!" Typ.


- Mamma, du vet om att för varje hårtes du klipper av klipper du in i Nasses (Gosedjur) själ...
- Haha. Håll käften och sitt still nu.