Obstacles

Vi ska naturligtvis mötas. Det är sådant vi människor gör. Vi möts, vi hälsar och sedan... ja, sedan står man där. Och säger något. Naturligtvis. Om man har tur så infinner sig ett lugn mitt i allt kaos och om inte så får man hoppas på att man inte råkar välja något alltför ointressant eller dumt att slänga ur sig. Eller står man tyst, men det där är inget som är särskilt populärt. Tyst är man när man är ledsen. Eller irriterad. Eller någonting förutom glad. Men har man ingenting att säga så betyder det inte att det är tänkt att man ska vara tyst. (Antagligen är det precis så det ÄR tänkt att man ska bete sig. När man inte har något att säga ska man inte heller säga något, men det där har vi filat bort någonstans mellan upptäckten av elden och uppfinnandet av den nya hundrasen DoggyTech, den som varken skäller, fäller eller gör naturliga saker, av den naturliga anledningen att det är en robot.) Ändå; Här är jag. Tyst.