Marianne, just shut your eyes and burn the past
Det är en enormt lycklig Josef som skriver ty jag har precis hört The Start of Something för första gången på superduperlänge, och nu begriper jag återigen varför jag blev förälskad i Voxtrot för ett knappt år sedan.
Inside your room you said:
"You never really live until your back's against the wall,"
Oh, did you really mean it?
No, I never break my gaze, if just to see the scar
Remain reflected in your eyes
I think it's time to go home
Ja, jag vet. Det är lite töntigt att bli glad för en sådan sak.
Kommentarer
Trackback
