Allting är drömt
Igår när jag skulle sova i ett inrökt vardagsrum låg jag och tänkte på de coolaste svenska orden. Psykbryt vann. Jag vet inte alls vad det säger om mig och igår, men jag tror aldrig det har tagit såhär lång tid att begripa sig på en människa. Det är fascinerande, i brist på andra ord, och kanske, mer än någonting annat, en förutsättning för hur jag ska bete mig och agera utefter att jag börjar begripa. Anledningen till att det aldrig tagit såhär lång tid att begripa sig på en människa kan ha att göra med att jag den här gången faktiskt är genuint sugen på att förstå mig på en människa jag inte begriper från första början.
Jag har sedan i förrgår eller någonting lyssnat konstant på Mattias Alkberg. Att den norrländska dysterheten ska vara så förförisk.
"Dina ögon, vilken färg är dem?
Jag vet, men jag vill se.
Allting är drömt."
Förresten, det går superbra med bandet. Vi låter skitbra. Faktiskt.
Vi ska spela på sommarfesten i Hässleholm den 2e augusti. Det är också den enda spelningen sedan i våras, och det är helt och hållet vårt eget fel. Vi har inte alls letat spelningar, och de vi var på väg att få verkar ha runnit ut i sanden. Nåväl, till sommarfesten har vi nog ett helt nytt set. Det ni! Kanske t.o.m. en demo. Jag älskar det faktum att vi inte har fått till någon ännu efter 1½ år. Är det inte det man brukar fixa efter typ tre månader? On the brighter side är att vi har supermånga låtar att välja på, och att det borde bli en bra demo, således.
Det är klart att det inte är så roligt att spela för samma publik om och om igen, fast det faktumet att vi faktiskt kommer med ett nytt knippe (också är trevligt svenskt ord) låtar väger upp lite.
Och hallå, ni, kom ner till Lund nu!
